Nu är det bestämt! Elin ska minsann inte bli lärare när hon blir stor, hon ska minsann bli något heeeelt annat - om allt går som hon vill, vill säga.
Jag kommer läsa färdigt denna termin och ta studieuppehåll till hösten för att läsa in kemi och fysik; och det är om dessa ämnen går ok som jag i så fall kommer att söka mig långt bortom lärarprogrammet. Far far away aj tell ya!
Ty jag tycker nämligen att lärarprogrammet är, ja... Helt enkelt fruktansvärt dåligt och trist och totalt jäkla värdelöst. Japp. Så. Nu har jag sagt det. Det enda som jag tyckt om var svenskan och inte ens den kan jag ju använda utanför programmets ramar trots att jag ska förmodas ha läst 80 poäng vid detta laget. Men, tjära vener, det ska tilläggas att den svenska jag läst har varit svenska med DIDAKTISK inriktning. Så vill jag använda mig av någon svenska i framtiden får jag vackert lov att läsa till två terminer på nivå C och D. Om jag inte vill använda mig av den så klart utkristalliserade didaktiska biten vill säga.
Herrejävlar och man lånar pengar till detta.
Men - svenskan trots dess didaktiska inriktning var guld och gröna skogar om man jämför med den fantastiskt underbara kurs vi läser nu: CK2. Eller är det AUO 2? Vem vet? Om det finns någon som vet något konkret om denna kurs får de vänligen kontakta mig och förklara för varken jag eller mina kära klasskamrater som jag pratat med (ingen nämnd) kan se någon som helst poäng eller något som helst konkret i det vi läser nu. Inte ens lärarna tycks förstå syftet med det hela. Så i desperation överexaminerar de oss så vi får sitta intill död-dagar och skriva om teorier som hade sin höjdpunkt i Frankrike under 60- talet eller kanske skriva en rapport på två dagar och få en eftermiddag på oss att skriva en opponering på någon annans rapport och då dessutom sätta oss in i hela processen kring kvantitativa undersökningsmetoder och dess för och nackdelar. För efter hela en förläsning borde vi ju faktiskt kunna det. Och vi har ju faktiskt fått gjort en enkätundersökning också, även dess konstruktionsinstruktion fanns med under tidigare nämnd föreläsning - så det borde vi ju faktiskt kunna vid det här laget. Det är ju faktiskt helt lysande. Jippi. Känns konkret och bra. Och verkligen användbart också, ska tänka på det nästa gång jag vickar i en klass med 30 st vrålande trettonåringar. Absolut.
Men ja ä int bitter. Men helvete, jag får väl vara tacksam mot CK2: kursen har ju sannerligen fått mig att komma till insikt, om inte annat. Ska kanske skriva det på kursutvärderingen? Ett litet tack, liksom? För att jag fick den där sista lilla sparken i rumpan som jag tycktes behöva. För att jag äntligen insåg att om jag ska gå på universitet så vill jag faktiskt lära mig något också. För att inse att jag faktiskt lånar pengar till det här! Pengar som ska betalas tillbaka! Och varför i hela helvetet ska jag låna en massa slantar... Nej nu börjar jag skriva i cirklar. Tillbaks till ruta ett.
Det är lätt att vara efterklok: varför, varför, varför gick jag inte färdigt basåret? Jag har ju hälften kvar på det innan jag får behörighet att söka...
Nu har jag skrivit en roman igen, och allt är bara gnäll gnäll gnäll. Men det är ju knas, för jag är ju glad! Jag är ju faktiskt jättenöjd med mig själv och att jag har bestämt mig och kommer våga och allt det där!
Dessutom har ju solen lyst hela helgen och vi har varit ute och grillat korv och dessutom har jag fått en till soffa! Den blev hemskjutsad och inburen och detta utan att jag behövde punga ut med ett endaste litet öre, ens! Mina vänner är fina vänner, det vill jag lova (heh, ja även när de inte ger mig gratismöbler)! Dessutom har här tittats på film, promenerats och snackats, ätit och umgåtts samt druckits lite lite vin.
Så sammanfattningsvis har jag kommit fram till att lärarprogrammet icket är för mig, jag ska ta studieuppehåll till hösten för att läsa in andra delen av basåret - på distans - i stället. I helgen har det förekommit korvgrillning och andra matintag samt en smula vin, och som grädde på palten har jag fått en soffa hemlevererad.
Fina fisken!
Jag kommer läsa färdigt denna termin och ta studieuppehåll till hösten för att läsa in kemi och fysik; och det är om dessa ämnen går ok som jag i så fall kommer att söka mig långt bortom lärarprogrammet. Far far away aj tell ya!
Ty jag tycker nämligen att lärarprogrammet är, ja... Helt enkelt fruktansvärt dåligt och trist och totalt jäkla värdelöst. Japp. Så. Nu har jag sagt det. Det enda som jag tyckt om var svenskan och inte ens den kan jag ju använda utanför programmets ramar trots att jag ska förmodas ha läst 80 poäng vid detta laget. Men, tjära vener, det ska tilläggas att den svenska jag läst har varit svenska med DIDAKTISK inriktning. Så vill jag använda mig av någon svenska i framtiden får jag vackert lov att läsa till två terminer på nivå C och D. Om jag inte vill använda mig av den så klart utkristalliserade didaktiska biten vill säga.
Herrejävlar och man lånar pengar till detta.
Men - svenskan trots dess didaktiska inriktning var guld och gröna skogar om man jämför med den fantastiskt underbara kurs vi läser nu: CK2. Eller är det AUO 2? Vem vet? Om det finns någon som vet något konkret om denna kurs får de vänligen kontakta mig och förklara för varken jag eller mina kära klasskamrater som jag pratat med (ingen nämnd) kan se någon som helst poäng eller något som helst konkret i det vi läser nu. Inte ens lärarna tycks förstå syftet med det hela. Så i desperation överexaminerar de oss så vi får sitta intill död-dagar och skriva om teorier som hade sin höjdpunkt i Frankrike under 60- talet eller kanske skriva en rapport på två dagar och få en eftermiddag på oss att skriva en opponering på någon annans rapport och då dessutom sätta oss in i hela processen kring kvantitativa undersökningsmetoder och dess för och nackdelar. För efter hela en förläsning borde vi ju faktiskt kunna det. Och vi har ju faktiskt fått gjort en enkätundersökning också, även dess konstruktionsinstruktion fanns med under tidigare nämnd föreläsning - så det borde vi ju faktiskt kunna vid det här laget. Det är ju faktiskt helt lysande. Jippi. Känns konkret och bra. Och verkligen användbart också, ska tänka på det nästa gång jag vickar i en klass med 30 st vrålande trettonåringar. Absolut.
Men ja ä int bitter. Men helvete, jag får väl vara tacksam mot CK2: kursen har ju sannerligen fått mig att komma till insikt, om inte annat. Ska kanske skriva det på kursutvärderingen? Ett litet tack, liksom? För att jag fick den där sista lilla sparken i rumpan som jag tycktes behöva. För att jag äntligen insåg att om jag ska gå på universitet så vill jag faktiskt lära mig något också. För att inse att jag faktiskt lånar pengar till det här! Pengar som ska betalas tillbaka! Och varför i hela helvetet ska jag låna en massa slantar... Nej nu börjar jag skriva i cirklar. Tillbaks till ruta ett.
Det är lätt att vara efterklok: varför, varför, varför gick jag inte färdigt basåret? Jag har ju hälften kvar på det innan jag får behörighet att söka...
Nu har jag skrivit en roman igen, och allt är bara gnäll gnäll gnäll. Men det är ju knas, för jag är ju glad! Jag är ju faktiskt jättenöjd med mig själv och att jag har bestämt mig och kommer våga och allt det där!
Dessutom har ju solen lyst hela helgen och vi har varit ute och grillat korv och dessutom har jag fått en till soffa! Den blev hemskjutsad och inburen och detta utan att jag behövde punga ut med ett endaste litet öre, ens! Mina vänner är fina vänner, det vill jag lova (heh, ja även när de inte ger mig gratismöbler)! Dessutom har här tittats på film, promenerats och snackats, ätit och umgåtts samt druckits lite lite vin.
Så sammanfattningsvis har jag kommit fram till att lärarprogrammet icket är för mig, jag ska ta studieuppehåll till hösten för att läsa in andra delen av basåret - på distans - i stället. I helgen har det förekommit korvgrillning och andra matintag samt en smula vin, och som grädde på palten har jag fått en soffa hemlevererad.
Fina fisken!
9 kommentarer:
Det är skönt att komma till insikt. Att ändra riktning, komma till beslut.
Sedan är det bara att gå vidare.
Grattis!
jag tror du kommer trivas som tusan på det andra. och när du väl vill vara innomhus så vet du en brud som verkligen gillar tv! (två tummar mot mig själv..:))
men ja, fan så bra att du bestämt dig.
Bert: Ja, det är det sannerligen. Tack!
lyol: Haha, jäpp, kommer till dig och go'fikar och glor på film. Nemas problemas!
Jag tror att det viktigaste som finns är att följa sin känsla. Lycka till, Elin!
P.S Vad tänker du dig efter basåret?
marge_ii: jo, jag håller till fullo med dig! Tack för lyckanskandet =)
Jo, och efter basåret funderar jag på om jag kanske skulle ta och bli jägmästare, faktiskt! :)
Som exilpitebo hakade jag mest upp mig på meningen "som grädde på palten". Jag inser ju givetvis att det var en variant på ett talesätt och jag förstår innebörden med det, men ändå! Grädde på palt?! Det ger mig fel bilder i huvudet, helt enkelt.
Dock låter det bra att du bestämt dig. Det är väl det viktigaste egentligen, att man själv vet vad man vill (typ, iaf). För övrigt hoppas jag att det var brutala ärlighet på kursutvärderingen. Själv hade jag förberett mig i flera veckor.
Hello. This post is likeable, and your blog is very interesting, congratulations :-). I will add in my blogroll =). If possible gives a last there on my blog, it is about the Toner, I hope you enjoy. The address is http://toner-brasil.blogspot.com. A hug.
Man får gratulera!
Jägmästarna verkar ha en bra utbildning i alla fall och där finns ju större chanser att komma ut i skogen i yrket en för en svenskalärare med 40-minuterslektioner.
Tomas: Jo, jag förstår fuller väl din reaktion på grädden på palten. Jag har dock kommit på en lösning som jag är rätt så nöjd med: Om man blandar grädden med mese (man måste värma den såklart) så får man en mesesås som passar ypperligt till både fläsket och palten. Tada! (ok, det kanske låter skitäkligt men jag låååvar, det ÄR gott!) Och jo, utvärderingen blev brutal. Brutalt ärlig. Frågan är väl bara om det månne hjälper? OCh vad det spalr för roll när det är sista gågnen "den formen körs på den här delen av kursen" eller något ditåt.
Tove Torparfru: Jäpp, de har en finemang utbildning och efter vad jag förstår kommer det också att bli större efterfrågan på jägmästare inom ett par år. Och om jag blir jägmästare kan jag ha Malte med mig de dagar jag är i skogen/ute i fält!
Skicka en kommentar