Ljuva sommardagar

Solgass.
Cykel och svett, bad och glada skratt.
Cyklade med P. De andra tog färdtjänsten. P. misstog grannens lilla minihund för en katt. Hävdade med bestämdhet att han inte var rädd samtidigt som han hukande gömde sig bakom cykeln och vägrade komma fram förrän den lilla ulltussen var innanför dörren igen.
Vi cyklade genom skogen längs sjön bort till de andra. Längs myren luktade det fjäll och jag kände en stunds häftig längtan.

Väl framme badade N. faktiskt om han fick hålla mig i handen först och ta det i sin takt. Skräcken för öppna ytor övarvanns i takt med det ljumma vattnets verkan på kroppen och sinnet. Småningom dök han och ville simma längre och längre. När väl A. kommit i vattnet ville hon aldrig kliva upp, så hon och jag imiterade flytande vattenstockar och sälar och jag visade henne det oerhört fascinerande tricket att slå en kullerbytta i vattnet.

Efter badet blev det gudstjänst vid vatten. L blev själaglad och fick prata med prästen efteråt.
A. tog nattvarden, förmodligen i den tron att det kanske, kanske kunde finnas en gnutta alkohol i vinet.

Och jag sms:ade dig och skrev att nu skulle du ha varit här. Solen glittrar på vattnet, kaffet är gott och vi har badat.


Jag kan fortfarande inte tro min tur; jag är så glad att jag träffat dig och tacksam för varje minut tillsammans. Och jag hoppas innerligt att vi fortsätter vara vi. Tiden får utvisa, för tillfället lever jag minut för minut, stund för stund. Tacksam och glad in i själen.